Tema

Tema om Förintelsen

Foto: Karl Gabor 

Stå upp för mänsliga rättigheter!

Elisabeth har en ovanlig historia. Hon bär på minnen som de flesta av oss aldrig kommer att uppleva. Elisabeths släktingar satt i olika koncentrationsläger under andra världskriget. Hennes berättelse om sin familjs historia är en påminnelse om att vi måste försvara vår demokrati och stå upp för mänskliga rättigheter.

International Holocaust Remembrance Alliance (IHRA) har tagit fram rekommendationer som syftar till att fördjupa förståelsen för Förintelsen genom att ställa avgörande frågor om Förintelsens historiska kontext, dess omfattning och om varför och hur den inträffade. 

IHRA:s rekommendationer är avsedda som en grund och stöd för att

  • utveckla kunskapen om Förintelsen,
  • skapa en undervisningsmiljö som stimulerar viljan att lära om Förintelsen,
  • främja kritiskt tänkande om och reflektion kring Förintelsens historia,
  • bidra till utbildning om mänskliga rättigheter och reflektera över vilken relevans dessa frågor har idag.

När vi talar om judar som grupp är det viktigt att vara medveten om att jude som begrepp är synnerligen invecklat. Som begrepp för identitet bör vi se att det kan gälla olika områden. 

Att identifiera sig som jude kan handla om att ha en religiös övertygelse, tillhöra en etnisk grupp, ha en politisk övertygelse eller annat.

antisemitism

Våren 1940 inleddes arbetet med att bygga upp tre meter höga murar kring den judiska stadsdelen i Warszawa. Liknande murar restes i andra större städer och kröntes med taggtråd eller krossat glas. Alla judar skulle flytta in i området. Det var förbjudet för dem att vistas utanför gettot.

demokrati

I detta tema vill vi uppmärksamma personer som gjorde vad de kunde för att hjälpa judarna i deras utsatta situation. Detta trots att det var förenat med dödsstraff att hjälpa dem. Det handlade inte alltid om stordåd utan kunde vara en enkel gärning som att ge lite mat.

Raoul Wallenberg

Kommunistpartiet i Polen inledde en antisemitisk kampanj mot de polska judarna. Det ledde till att judarna tvingades lämna sitt hemland som flyktingar mellan åren 1968 och 1972. Runt 2000 till 3000 polska judar kom till Sverige.

minnesplatser

In Memory of ...

Sång: "Papierosn" av Frida Schatz (på jiddisch)

Antisemitism är ett allt växande problem. Hoten mot judarna har blivit allt vanligare och okvädningsorden alltmer rasistiska och nedvärderande. Mot denna bakgrund vill RFF göra aktiva insatser för att förhindra att ungdomar dras in i negativa spiraler med rasism och intolerans.

En demokratisk grundtanke är att den som är medborgare eller bor i ett land ska kunna påverka i olika sammanhang, till exempel genom regelbundna val, yttrandefrihet etc. 

En annan grundtanke är att alla människor är lika mycket värda och ska ha samma rättigheter. 

Vem var Raoul Wallenberg? Och vad gjorde han i Budapest för att rädda så många ungerska judar som möjligt? Vad var skyddspass och svenskhusen? 

Det finns många minnesplatser om Förintelsen. Här vill vi särskilt uppmärksamma begravningsplatsen Okopowa i Warszawa samt Förintelsemonumentet och Gleis 17 i Berlin, varifrån tusentals tyska judar deporterades till koncentrations- och förintelseläger.