Antisemitism och rasism
Vad är antisemitism?
”Antisemitism är en bestämd uppfattning om judar som kan uttryckas som hat mot judar. Språkliga och fysiska uttryck för antisemitism riktas mot judiska eller icke-judiska personer och/eller deras egendom samt mot judiska institutioner och religiösa samlingsplatser.”
Det som vi idag syftar på när vi använder begreppet antisemitism är ett kulturellt nedärvt hat mot judar som har sitt ursprung i den kristna kulturen i Europa men som spridit sig till hela världen. Antisemitism innebär föreställningar som skulle kunna beskrivas som hat riktat mot just judar (och ingen annan). Detta kan ta sig många former av uttryck – alltifrån skällsord till massmord. Det kan utgå från individer, grupper eller till och med nationer och kan rikta sig mot enskilda judar, judar som grupp eller mot judiska symboler och byggnader.
Det är viktigt att betona att antisemitism inte har något alls med judar eller judendom att göra. Antisemitism uppstår och utgår från de som hatar judar och är en produkt av deras fantasier. Genom historien har mängder av beskrivningar och bilder av vad judar är formats i framför allt den kristna kulturen, och senare även inom andra ideologier, religioner och kulturer. Utgångspunkten för dessa bilder och beskrivningar är hat. Judarna är målet för detta hat eftersom de upplevs som främmande. Bilderna som skapas är stereotyper och fördomar, utan grund, fantasifoster som inte har något med judar att göra.
Judarna får i antisemitismen inneha rollen som de andra, de som inte är som vi. Genom att peka ut judarna som främmande och annorlunda tror sig de som hatar kunnat få en bättre förståelse för vilka de själva är. Hatet hjälper hatarna att finna en identitet och en gemenskap.
Antisemitismens kännetecken
Antisemitismen består av en mängd bilder och föreställningar som ofta kan vara motstridiga. Det finns en föreställning att judar är giriga kapitalister, men samtidigt finns föreställningen att judar är revolutionärer och socialister. Det finns föreställningen att judar är lata och samtidigt finns föreställningar att de är energiska. De motstridiga bilderna av judars egenskaper existerar parallellt och kan ingå i samma helhet.
I hatstrukturer (rasism) generellt lyfts den egna rastillhörigheten, etniciteten eller religiösa tillhörigheten fram som bättre än den som hatet riktas mot. Detta kan vi se i hat mot svarta, muslimer och romer där vit eller kristen identitet framställs som överlägsen. Detta kallas för positiv särskiljning. Genom hatet förstärks den egna identiteten. Inom antisemitism framställs de andra, alltså judarna, ofta som starkare än den egna gruppen. Judar är smartare än kristna eller judar är bättre på ekonomi än européer. Denna idé, att judarna är starkare, kombineras alltid med en negativ etisk övertygelse, att judar är elaka eller att judar är giriga. Därigenom skiljer sig antisemitismen från andra hatstrukturer på så vis att den innehåller en farlig kombination av å ena sidan förakt och hat, samt å andra sidan rädsla och motvillig beundran.
Inom antisemitismen finns en tydlig beskrivning av judar som onda. Judarna beskrivs som ett aktivt hot, som en grupp som ofta är starkare än andra grupper och som söker världsherravälde.
Läs mer i vårt pedagogiska material
Att undervisa om antisemitism – "Känslan av ett vi är viktig"
Foto: Fredrik Thunberg, Pedagog Malmö
Björn Westerström har aldrig varit rädd för att testa nya vägar för att variera sin undervisning och för att nå eleverna på St Petri skola i Malmö.
Björn har skrivit lärarhandledningarna till vår film När rösterna tystnar. Lyssna på Fredrik Thunbergs intervju med Björn i Pedagog Malmös podd.
ARTIKLAR
> Förintelsedokumentär ska väcka en ny generation Lina Conrad Andersson, Göteborgs Posten 13 oktober 2021
> Lär unga om antisemitismens betydelse för Förintelsen Debattartikel i Dagens Nyheter 6 oktober 2021, Christer Mattsson, Segerstedt-institutet, Göteborgs universitet, Isabella Pistone, Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet, m.fl.
> Var inte likgiltiga Marian Turski, Gästkrönika, GP 27 januari 2021
> Det började med ord, inte med mord! Peter Hjörne, GP 2 februari 2020
> Det är vårt ansvar att föra berättelserna om Förintelsen vidare Christofer Ahlqvist, GP 28 januari 2020
> Ester och Leon överlevde nazisternas läger Snezana Bozinovska, GP 26 januari 2020
Handbok för praktisk användvning av IHRA:s arbetsdefinition av antisemitism
I hela världen används IHRA:s icke-lagligt bindande arbetsdefinition av antisemitism som definition av antisemitism. Internationella alliansen för hågkomst av Förintelsen (IHRA) antog definitionen 2016 som vägledning i sitt arbete. Sedan dess har många länder, städer, myndigheter, universitet, organisationer inom civilsamhället och idrottsföreningar använt definitionen i projekt som syftar till att motverka antisemitism.
Syftet med denna vägledning är att
- presentera IHRA:s arbetsdefinition av antisemitism samt vägledande exempel,
- relatera dessa exempel till verkliga antisemitiska incidenter och brott,
- illustrera god praxis vid tillämpningen av IHRA:s arbetsdefinition av antisemitism,
- erbjuda en checklista för att använda IHRA:s arbetsdefinition av antisemitism inom olika politiska områden.
> Handbook for the practical use of the IHRA working definition of antisemitism
Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för rättsliga frågor och konsumentfrågor, Steinitz, B., Stoller, K., Poensgen, D., et al., Handbook for the practical use of the IHRA working definition of antisemitism, Publications Office, 2021, https://data.europa.eu/doi/10.2838/07516
FN:s konventioner om mänskliga rättigheter
Denna skrift innehåller den svenska översättningen av den allmänna förklaringen, den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter med dess första fakultativa protokoll, den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, den internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering och den senast tillkomna konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Malmö Stad - Skolgårdsrasism, konspirationsteorier och utanförskap
En rapport om antisemitism och det judiska minoritetskapet i Malmös skolor.
Rapportens målsättning är att, utifrån kunskap och forskning, identifiera problem och behov i Malmös förskolor, skolor, gymnasier och vuxenutbildning. Syftet är att skapa förutsättningar för att arbeta systematiskt med dessa frågor i utbildningen. Studien består av intervjuer med skolpersonal och judiska barn och unga i Malmö, vilket kompletteras med en skolpersonalenkät utförd i några av Malmös grundskolor och gymnasier, samt en forskningsöversikt. (Februari 2021)
Brottsförebyggande rådet
Brottsförebyggande rådets rapport 2019:4 om antisemitiska hatbrott
Brottsförebyggande rådet (Brå) fick inom ramen för ett regeringsuppdrag om antisemitiska hatbrott i uppgift att ta fram ett kunskapsunderlag i syfte att stärka det förebyggande arbetet inom området.
Denna studie syftar särskilt till att öka kunskapen om den antisemitiska hatbrottslighetens karaktär och gärningspersoner. (Maj 2019)
> Brottsförebyggande rådets rapport 2019:4 om antisemitiska hatbrott
Europeiska unionen och Europarådet
Europeiska unionen och Europarådet har utarbetat ett utbildningspaket för lärare om kontroversiella frågor. I Europarådets nätverk Education for Democratic Citizenship/Human Rights Education (EDC/HRE) arbetar Sverige tillsammans med andra medlemsländer för att implementera Europarådets stadga om utbildning i demokratiskt medborgarskap och i mänskliga rättigheter (antagen 2010).
> Undervisa om kontroversiella frågor
Om att verka i spänningsfält. Undervisa om kontroversiella frågor genom utbildning i demokratiskt medborgarskap och mänskliga rättigheter (EDC/HRE). Ett utbildningspaket för lärare.
> Hantera kontroversiella frågor
Om att utveckla strategier för att hantera spänningsfält och undervisningen om kontroversiella frågor i skolan. Ett verktyg för skolans ledning och seniora ledare.
European Union Agency for Fundamental Rights (FRA)
I rapporten anges de viktigaste resultaten från FRA:s andra undersökning om judars erfarenheter av hatbrott, diskriminering och antisemitism i EU. Det är den största undersökning om judar som någonsin genomförts i världen. Den omfattar 12 EU-medlemsstater och nådde nästan 16 500 personer som identifierar sig som judar. (December 2018)
> Experiences and perception of antisemitism – Second survey on discrimination and hate crime against Jews in EU Member States (på engelska)