Antisemitism – Hatet mot judar
”Antisemitism är en bestämd uppfattning om judar som kan uttryckas som hat mot judar. Språkliga och fysiska uttryck för antisemitism riktas mot judiska eller icke-judiska personer och/eller deras egendom samt mot judiska institutioner och religiösa samlingsplatser.”
Att undervisa om antisemitism
Foto: Fredrik Thunberg, Pedagog Malmö
Känslan av ett vi är viktig
Björn Westerström har aldrig varit rädd för att testa nya vägar för att variera sin undervisning och för att nå eleverna på St Petri skola i Malmö.
Björn har skrivit lärarhandledningarna till vår film När rösterna tystnar. Lyssna på Fredrik Thunbergs intervju med Björn i Pedagog Malmös podd.
Foto: Andreas Gejke, Skaparkraft Film och Musikproduktion
Det farligaste som finns är okunskap
Susanne delar sin gripande berättelse om sin släkts överlevnad under Förintelsen och hur deras erfarenheter av koncentrationsläger har format hennes syn på utbildningens betydelse. Missa inte detta tankeväckande och hjärtevärmande samtal, där Susanne belyser vikten av kunskap och dess kraft att förändra och förbättra våra liv. I filmen De blev våra mödrar berättar Susanne om sin mammas liv under Förintelsen .
Vad är antisemitism?
Det som vi idag syftar på när vi använder begreppet antisemitism är ett kulturellt nedärvt hat mot judar som har sitt ursprung i den kristna kulturen i Europa men som spridit sig till hela världen. Antisemitism innebär föreställningar som skulle kunna beskrivas som hat riktat mot just judar (och ingen annan). Detta kan ta sig många former av uttryck – alltifrån skällsord till massmord. Det kan utgå från individer, grupper eller till och med nationer och kan rikta sig mot enskilda judar, judar som grupp eller mot judiska symboler och byggnader.
Det är viktigt att betona att antisemitism inte har något alls med judar eller judendom att göra. Antisemitism uppstår och utgår från de som hatar judar och är en produkt av deras fantasier. Genom historien har mängder av beskrivningar och bilder av vad judar är formats i framför allt den kristna kulturen, och senare även inom andra ideologier, religioner och kulturer. Utgångspunkten för dessa bilder och beskrivningar är hat. Judarna är målet för detta hat eftersom de upplevs som främmande. Bilderna som skapas är stereotyper och fördomar, utan grund, fantasifoster som inte har något med judar att göra.
Judarna får i antisemitismen inneha rollen som de andra, de som inte är som vi. Genom att peka ut judarna som främmande och annorlunda tror sig de som hatar kunnat få en bättre förståelse för vilka de själva är. Hatet hjälper hatarna att finna en identitet och en gemenskap.
Läs mer i vårt pedagogiska material
Antisemitismens kännetecken
Antisemitismen består av en mängd bilder och föreställningar som ofta kan vara motstridiga. Det finns en föreställning att judar är giriga kapitalister, men samtidigt finns föreställningen att judar är revolutionärer och socialister. Det finns föreställningen att judar är lata och samtidigt finns föreställningar att de är energiska. De motstridiga bilderna av judars egenskaper existerar parallellt och kan ingå i samma helhet.
I hatstrukturer (rasism) generellt lyfts den egna rastillhörigheten, etniciteten eller religiösa tillhörigheten fram som bättre än den som hatet riktas mot. Detta kan vi se i hat mot svarta, muslimer och romer där vit eller kristen identitet framställs som överlägsen. Detta kallas för positiv särskiljning. Genom hatet förstärks den egna identiteten. Inom antisemitism framställs de andra, alltså judarna, ofta som starkare än den egna gruppen. Judar är smartare än kristna eller judar är bättre på ekonomi än européer. Denna idé, att judarna är starkare, kombineras alltid med en negativ etisk övertygelse, att judar är elaka eller att judar är giriga. Därigenom skiljer sig antisemitismen från andra hatstrukturer på så vis att den innehåller en farlig kombination av å ena sidan förakt och hat, samt å andra sidan rädsla och motvillig beundran.
Inom antisemitismen finns en tydlig beskrivning av judar som onda. Judarna beskrivs som ett aktivt hot, som en grupp som ofta är starkare än andra grupper och som söker världsherravälde.
De blev våra mödrar
En berättelse om att ärva minnet och bli en del av ödet.
Vi får följa Susanne Levin och Katarina Hellgren; två färgstarka, judiska kvinnor vars mödrar, Juci och Marta, överlevde nazisternas koncentrationsläger. Efter kriget kom Juci och Marta till Uppsala, där de vågade bilda familjer och föda nya judiska barn, till en värld där man alldeles nyss hade bränt dem till aska.
Susanne är författare. Hon bär på en rädsla, att de människor hon älskar ska tas ifrån henne. Vackert och personligt skriver Susanne för att bevara de människor som betytt så mycket för henne.
Katarina är musiker och skådespelerska. Med föreställningen ”Livet är en sång” förmedlar Katarina sin mammas livshistoria. Från den lilla byn i Ungern, via koncentrationsläger i Polen, vidare till Sverige.
Filmens röda tråd är ett ”mor och dotter-tema” och hur det är att tillhöra den ”andra generationen”.
Rapporter, strategier och åtgärdsprogram mot antisemitism
Regeringskansliet
Ett samlat grepp för att förbättra förutsättningarna
för att leva öppet och tryggt som jude i Sverige
Regeringen presenterade i januari 2023 en ny satsning och ett samlat grepp i arbetet mot antisemitism och för att stärka judiskt liv i Sverige. En arbetsgrupp med statssekreterare från flera olika departement kommer att samverka och föra dialog om förebyggande åtgärder och insatser mot antisemitism och som stärker förutsättningarna för judiskt liv i Sverige.
En jämlikhetsunion: EU:s handlingsplan mot rasism 2020-2025
Faktapromemoria 2020/21:FPM11 Arbetsmarknadsdepartementet
Handlingsplanen innehåller sju övergripande områden:
1. Den rättsliga ramen för att motverka rasism och diskriminering.
2. Åtgärder inom sysselsättning, utbildning, hälso- och sjukvård, socialt skydd och bostäder.
3. Brottsbekämpande myndigheters arbete.
4. Ett strukturerat arbetssätt genom handlingsplaner.
5. Jämlikhetsdata.
6. Utåtriktat arbete och bemötande.
7. EU:s institutioners interna arbete.
Europeiska kommissionen
Meddelande från Kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén
En jämlikhetsunion: EU:s handlingsplan mot rasism 2020-2025
Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén
EU:s strategi för att bekämpa antisemitism och främja judiskt liv (2021-2030)
”Antisemitismen slår mot våra mest centrala värderingar: medmänsklighet, religionsfrihet, jämlikhet. Detta gör antisemitismen till ett gift i vårt samhälle. Det är upp till oss alla att bekämpa den. Förebygga den. Och utrota den.”
― Ursula von der Leyen, Europeiska kommissionens ordförande
Antisemitism in Social Media – Conspiracies, Stereotypes, and Holocaust Denial
Antisemitism i sociala medier – konspirationer, stereotyper och förintelseförnekelse
Totalförsvarets forskningsinstitut – En studie på uppdrag av Regeringskansliet
I denna rapport studeras olika aspekter av antisemitism på öppna sociala medieplattformar som producerar användargenererat innehåll. Resultaten visar att antisemitiskt innehåll förekommer på alla analyserade plattformar. Mängden antisemitiskt innehåll varierar dock i omvänd proportion till graden av moderering på respektive plattform.
Åtgärdsprogram mot antisemitism
Regeringskansliet
Åtgärdsprogrammen syftar till att komplettera den nationella planen mot rasism, liknande
former av fientlighet och hatbrott och innehåller såväl åtgärder som syftar till att synliggöra
och motverka respektive form av rasism som åtgärder som syftar till att generellt motverka
rasism. Åtgärdsprogrammen utgår från fyra av de strategiska områden som anges i planen;
Mer kunskap, utbildning och forskning, Förstärkt förebyggande arbete på nätet, Ett mer
aktivt rättsväsende och Civila samhället: ökat stöd och fördjupad dialog. Arbetet kommer att
följas upp inom planens nuvarande strukturer i enlighet med planens femte strategiska
område, Förbättrad samordning och uppföljning.
Addressing antisemitism through education
Unesco
Enabling learners to recognize and counter contemporary antisemitism
Addressing antisemitism through education is both an immediate security imperative and a long-term educational investment to promote human rights and global citizenship.
Handbok för praktisk användning av IHRA:s arbetsdefinition av antisemitism
Europeiska unionen
I hela världen används IHRA:s icke-rättsligt bindande arbetsdefinition av antisemitism som definition av antisemitism. Internationella alliansen för hågkomst av Förintelsen (IHRA) antog definitionen 2016 som vägledning i sitt arbete. Sedan dess har många länder, städer, myndigheter, universitet, organisationer inom civilsamhället och idrottsföreningar använt definitionen i projekt som syftar till att motverka antisemitism.
Syftet med denna vägledning är att
- presentera IHRA:s arbetsdefinition av antisemitism samt vägledande exempel,
- relatera dessa exempel till verkliga antisemitiska incidenter och brott,
- illustrera god praxis vid tillämpningen av IHRA:s arbetsdefinition av antisemitism,
- erbjuda en checklista för att använda IHRA:s arbetsdefinition av antisemitism inom olika politiska områden.
Handbook for the practical use of the IHRA working definition of antisemitism
Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för rättsliga frågor och konsumentfrågor, Steinitz, B., Stoller, K., Poensgen, D., et al., Handbook for the practical use of the IHRA working definition of antisemitism, Publications Office, 2021, https://data.europa.eu/doi/10.2838/07516
Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna – Europakonventionen
Europarådet
I konventionen fastställs individens rättigheter och friheter. Den skiljer sig i vissa avseenden från FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, som innehåller fler rättigheter. En kränkning av någon rättighet kan prövas i Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen).
Europarådets konvention undertecknades 1950 i Rom och ligger till grund för Europarådets arbete.
Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna
Lyssna på EU-fori podden!
Rådet, rådet och rådet
Hur skiljer man på rådet, rådet och rådet? Vi avråder ej från att rådslå med oss.
Domstolarna
Två domstolar med två säten och två helt skilda områden. Eller? Det är inte lätt att hålla isär domstolarna, inte ens för en EU-foripoddare. Och är det inte så att deras uppdrag överlappar?
FN:s konventioner om mänskliga rättigheter
Denna skrift innehåller den svenska översättningen av den allmänna förklaringen, den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter med dess första fakultativa protokoll, den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, den internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering och den senast tillkomna konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Skolgårdsrasism, konspirationsteorier och utanförskap
Malmö Stad
En rapport om antisemitism och det judiska minoritetskapet i Malmös skolor.
Rapportens målsättning är att, utifrån kunskap och forskning, identifiera problem och behov i Malmös förskolor, skolor, gymnasier och vuxenutbildning. Syftet är att skapa förutsättningar för att arbeta systematiskt med dessa frågor i utbildningen. Studien består av intervjuer med skolpersonal och judiska barn och unga i Malmö, vilket kompletteras med en skolpersonalenkät utförd i några av Malmös grundskolor och gymnasier, samt en forskningsöversikt. (Februari 2021)
Polisanmälda hatbrott 2020
En sammanställning av de ärenden som hatbrottsmarkerats av polisen
Brottsförebyggande rådet
I den här rapporten redovisas dels de anmälda brott från 2020 som har hatbrottsmarkerats av polisen, dels omfattningen och karaktären på de hatbrott som Brå identifierat i dessa anmälningar.
Brottsförebyggande rådets rapport 2019:4 om antisemitiska hatbrott
Brottsförebyggande rådet (Brå) fick inom ramen för ett regeringsuppdrag om antisemitiska hatbrott i uppgift att ta fram ett kunskapsunderlag i syfte att stärka det förebyggande arbetet inom området.
Denna studie syftar särskilt till att öka kunskapen om den antisemitiska hatbrottslighetens karaktär och gärningspersoner. (Maj 2019)
Brottsförebyggande rådets rapport 2019:4 om antisemitiska hatbrott
Europeiska unionen och Europarådet
Europeiska unionen och Europarådet har utarbetat ett utbildningspaket för lärare om kontroversiella frågor. I Europarådets nätverk Education for Democratic Citizenship/Human Rights Education (EDC/HRE) arbetar Sverige tillsammans med andra medlemsländer för att implementera Europarådets stadga om utbildning i demokratiskt medborgarskap och i mänskliga rättigheter (antagen 2010).
Undervisa om kontroversiella frågor
Om att verka i spänningsfält. Undervisa om kontroversiella frågor genom utbildning i demokratiskt medborgarskap och mänskliga rättigheter (EDC/HRE). Ett utbildningspaket för lärare.
Hantera kontroversiella frågor
Om att utveckla strategier för att hantera spänningsfält och undervisningen om kontroversiella frågor i skolan. Ett verktyg för skolans ledning och seniora ledare.
Experiences and perception of antisemitism – Second survey on discrimination and hate crime against Jews in EU Member States
European Union Agency for Fundamental Rights (FRA)
I rapporten anges de viktigaste resultaten från FRA:s andra undersökning om judars erfarenheter av hatbrott, diskriminering och antisemitism i EU. Det är den största undersökning om judar som någonsin genomförts i världen. Den omfattar 12 EU-medlemsstater och nådde nästan 16 500 personer som identifierar sig som judar. (December 2018)
Experiences and perception of antisemitism – Second survey on discrimination and hate crime against Jews in EU Member States (på engelska)
Artiklar
Förintelsedokumentär ska väcka en ny generation Lina Conrad Andersson, Göteborgs Posten 13 oktober 2021
Lär unga om antisemitismens betydelse för Förintelsen Debattartikel i Dagens Nyheter 6 oktober 2021, Christer Mattsson, Segerstedt-institutet, Göteborgs universitet, Isabella Pistone, Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet, m.fl.
Var inte likgiltiga Marian Turski, Gästkrönika, GP 27 januari 2021
Det började med ord, inte med mord! Peter Hjörne, GP 2 februari 2020
Det är vårt ansvar att föra berättelserna om Förintelsen vidare Christofer Ahlqvist, GP 28 januari 2020
Ester och Leon överlevde nazisternas läger Snezana Bozinovska, GP 26 januari 2020