Politisk frihet inte är en självklarhet. Rättigheter kan avskaffas om de inte försvaras. Demokratin måste ständigt skyddas.  Särskilt sårbara är demokratier i stunder av ekonomisk kris och social oro då fattigdom och oro för framtiden kan göra människor påverkbara för odemokratiska tankar.

Hur utvecklades Tyskland från det att Hitler kommit till makten fram tills demokratin var helt avskaffad och judarna utestängdes från den tyska gemenskapen (1933–1939)? Nedan finner du ett axplock av händelser under dessa år. Fler händelser finns i vårt pedagogiska material om värdet av demokrati.

1933

• Hitler utses till ledare. I regeringen finns bara två andra nazistiska ministrar.
• Gestapo (den hemliga polisen) får arrestera vem de vill utan att behöva genomgå domstolsprövning.
• Yttrandefrihet, tryckfrihet och mötesfrihet dras in.
• Oppositionspartierna upplöses och nazistpartiet är det enda politiska partiet i Tyskland (maj).

1934

• Hitler utropar sig till ledare (president) samtidigt som han är ledare för regeringen,
• Första vågen av massarrestering av homosexuella män i hela Tyskland.

1935

• I Nürnberglagarna definieras vem som är del av den tyska rasgemenskapen och därigenom är tysk medborgare.
• Skyltar med ”Judar är inte välkomna” sätts upp över hela Tyskland.

1936

• Hitler låter sina trupper gå in i Rhenlandet. 
• Även om Hitler nu brutit mot Versaillesfördraget vidtar inte det internationella samfundet några åtgärder.

1937

• Judisk egendom registreras av myndigheterna.
• Jehovas vittnen vägrar säga ”Heil Hitler” eller att gå med i armén. De förlorar sina jobb, sina medborgerliga rättigheter och pensioner. Många skickas till koncentrationsläger.

 1938

• Judar måste ha den röda bokstaven J stämplad i sina pass.
• Kristallnatten eller novemberpogromen 9–10 november. 

1939

• 1 september 1939 går Tyskland till angrepp mot Polen.

Läs mer i vårt pedagogiska material

Regeringen är ytterst ansvarig för att de mänskliga rättigheterna tillgodoses i Sverige.

Vad är mänskliga rättigheter?

De mänskliga rättigheterna är universella och gäller för alla. De slår fast att alla människor, oavsett land, kultur och sammanhang, är födda fria och lika i värde och rättigheter.

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer

Att de mänskliga rättigheterna respekteras är avgörande för utvecklingen av en demokratisk rättsstat. Omvänt vet vi att demokratiska beslutsprocesser och en fungerande och rättssäker stat förstärker skyddet för de mänskliga rättigheterna.

UNDERVISNINGSMATERIAL FÖR GYMNASIESKOLAN KRING MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

Raoul Wallenberg Academy har tagit fram ett undervisningsmaterial med lektioner utifrån FN:s allmänna förklaring om de 30 mänskliga rättigheterna. Syftet med undervisningsmaterialet är att engagera, utmana och lära samt väcka intresse för de mänskliga rättigheterna. Materialet går igenom alla 30 mänskliga rättigheter, med 60–120 minuters långa lektionsförslag för varje rättighet.

Ett nytt utbildningsmaterial för gymnasieskolan.

Utbildningsmaterialet innehåller följande tre delar:

• En manual för skolledare om demokrati, mänskliga rättigheter, kontroversiella frågor och Skolval. Manualen kan användas för samtliga skolformer och är en vägledning i hur skolans demokratiuppdrag kan bedrivas strukturerat.
• De två andra delarna riktar sig till lärare på gymnasieskolans särskoleprogram respektive yrkesutbildningsprogram. De syftar till att vara en resurs, väcka intresse och skapa engagemang för arbete med demokrati och de mänskliga rättigheterna. Det sker främst genom olika former av övningar där eleverna tränas i att vara aktiva, delaktiga och engagerade i olika frågor.

Materialet är kostnadsfritt och kan laddas ner i pdf-format från www.mucf.se.