Raoul Wallenberg

Raoul Wallenberg

Vem var Raoul Wallenberg?

Våren 1944 deporterades hundratusentals ungerska judar till Auschwitz. Några neutrala länder med ambassader i Budapest började distribuera skyddspass till judarna. Wallenberg kom till svenska ambassaden i Budapest sommaren 1944. Då hade redan 435 000 ungerska judar från landsbygden deporterats. Det fanns 230 000 judar kvar i Budapest. Wallenbergs uppdrag: att rädda så manga judar som möjligt. Han byggde upp en organisation som skulle komma att rädda tiotusentals judar från Förintelsen.

Skyddspass

Wallenberg var en mycket kreativ person och arbetade aktivt för att rädda så många judar som möjligt. Han utfärdade så kallade skyddspass. Dessa såg mycket officiella ut med stämplar, signaturer, foto. De var utfärdade på både tyska och ungerska. Innehavare av skyddspass fick ett provisoriskt svenskt medborgarskap. Wallenberg intensifierade tillverkningen av dessa dokument. Han räddade tiotusentals judar undan Förintelsen.

Svenskhusen eller skyddade hus

Wallenberg anställde många av dem som hade fått skyddspass. Det räddade dem och deras familjer från deportation. Köpte in fastigheter och hävdade att de var svenskt diplomatiskt territorium. Bland folket kallades dessa hus för Wallenbergstaden. Wallenberg förhandlade med SS och ungerska myndigheter. Tusentals ungerska judar skyddades mot SS-soldater och pilkorsare (ungerska nazister och antisemiter). Pilkorsarna hade ingen respekt för skyddspass eller diplomatisk immunitet, de bröt sig in i svenskhusen för att plundra och mörda.

Ferenc Flamm är ett Wallenbergbarn. Läs artikeln om honom i Vårt Göteborg. På bilden, mammans och brödernas skyddspass. Ferenc var då ännu inte född.

skyddspass raoul wallenberg
ferenc wallenbergbarn

Ferenc – ett Wallenbergbarn

Wallenbergbarn kallas de barn som kom till världen tack vare att Raoul Wallenberg räddade deras föräldrar.


Vid Raoul Wallenbergs monument på Great Cumberland Place i London. Konstnären Ferenc Flamm går runt bronsstatyn med den svenske diplomaten framför en mur av tusentals skyddspass. Plötsligt känner Ferenc det som någon slagit honom i magen, han börjar gråta och faller på knä. Då får han syn på det. Längst ner på statyns baksida finns hans mammas pass. Namnet i små bronsbokstäver går att läsa, men bara för den som böjer sig ner.

Läs artikeln om konstnären Ferenc Flamm i Vårt Göteborg.

Raoul Wallenberg, ett porträtt av konstnären Ferenc Flamm.

Raoul Wallenbergs inre kompass

”För mig finns inget annat val,” det svarade Raoul Wallenberg på frågan om varför han riskerade sitt liv för människor han varken delade språk, religion eller kultur med. ”För mig finns inget annat val, jag måste få göra allt i min makt för att rädda så många som möjligt.”

Men hur kunde det komma sig egentligen, att Raoul mitt under brinnande krig valde att lämna ett tryggt liv i ett neutralt land i fred och en av Sveriges mest välbärgade familjer för att riskera allt? Det finns naturligtvis flera förklaringar till varför Raoul agerade som han gjorde, men en viktig orsak var Raouls farfar Gustav, som kom att spela en betydande roll i hur Raouls liv utvecklas.

Läs artikeln om Raoul Wallenbergs inre kompass av Zandra Bergman, Raoul Wallenberg Academy

God afton, herr Wallenberg!

Filmen handlar om Raoul Wallenbergs sista veckor i Budapest, från julen 1944 till januari 1945. Den centrerar kring två händelser. Raouls försök att befria ett tjugotal tillfångatagna människor på en lastbil och att rädda 65 000 människor som är instängda i ghettot.

Svensk film i regi av Kjell Grede. I huvudrollerna ses Stellan Skarsgård, Katharina Thalbach och Károly Eperjes.

Filmen hade premiär den 5 oktober 1990. Den belönades med fyra Guldbaggar.

Centralt för undervisningen om Kristallnatten

Raoul Wallenberg Academy ställde tre frågor till Riksorganisationen för fortbildning om Förintelsen

Vad tycker du är viktigt att tänka på i undervisningen om vad som skedde i november 1938 under den så kallade Kristallnatten?

Utifrån din erfarenhet, vad tror du är särskilt viktigt att tänka på när lärare pratar med sina elever om Förintelsen?

En del lärare upplever att det är svårt att prata om Förintelsen, vad tror du att det beror på?

Läs Susanne Sznajderman-Rytz svar här.