[aioseo_breadcrumbs]
Antisemitism
Antisemitism är en bestämd uppfattning om judar som kan uttryckas som hat mot judar. Språkliga och fysiska uttryck för antisemitism riktas mot judiska eller icke-judiska personer och/eller deras egendom samt mot judiska institutioner och religiösa samlingsplatser.
IHRA:s definition av antisemitism
Vad är antisemitism?
Det som vi idag syftar på när vi använder begreppet antisemitism är ett kulturellt nedärvt hat mot judar som har sitt ursprung i den kristna kulturen i Europa men som spridit sig till hela världen. Antisemitism innebär föreställningar som skulle kunna beskrivas som hat riktat mot just judar (och ingen annan). Detta kan ta sig många former av uttryck – alltifrån skällsord till massmord. Det kan utgå från individer, grupper eller till och med nationer och kan rikta sig mot enskilda judar, judar som grupp eller mot judiska symboler och byggnader.
Det är viktigt att betona att antisemitism inte har något alls med judar eller judendom att göra. Antisemitism uppstår och utgår från de som hatar judar och är en produkt av deras fantasier. Genom historien har mängder av beskrivningar och bilder av vad judar är formats i framför allt den kristna kulturen, och senare även inom andra ideologier, religioner och kulturer. Utgångspunkten för dessa bilder och beskrivningar är hat. Judarna är målet för detta hat eftersom de upplevs som främmande. Bilderna som skapas är stereotyper och fördomar, utan grund, fantasifoster som inte har något med judar att göra.
Judarna får i antisemitismen inneha rollen som de andra, de som inte är som vi. Genom att peka ut judarna som främmande och annorlunda tror sig de som hatar kunna få en bättre förståelse för vilka de själva är. Hatet hjälper hatarna att finna en identitet och en gemenskap.
Det farligaste som finns är okunskap
Susanne delar sin gripande berättelse om sin släkts överlevnad under Förintelsen och hur deras erfarenheter av koncentrationsläger har format hennes syn på utbildningens betydelse.
Antisemitismens kännetecken
Antisemitismen består av en mängd bilder och föreställningar som ofta kan vara motstridiga. Det finns en föreställning att judar är giriga kapitalister, men samtidigt finns föreställningen att judar är revolutionärer och socialister. Det finns föreställningen att judar är lata och samtidigt finns föreställningar att de är energiska. De motstridiga bilderna av judars egenskaper existerar parallellt och kan ingå i samma helhet.
I hatstrukturer (rasism) generellt lyfts den egna rastillhörigheten, etniciteten eller religiösa tillhörigheten fram som bättre än den som hatet riktas mot. Detta kan vi se i hat mot svarta, muslimer och romer där vit eller kristen identitet framställs som överlägsen. Detta kallas för positiv särskiljning. Genom hatet förstärks den egna identiteten. Inom antisemitism framställs de andra, alltså judarna, ofta som starkare än den egna gruppen. Judar är smartare än kristna eller judar är bättre på ekonomi än européer. Denna idé, att judarna är starkare, kombineras alltid med en negativ etisk övertygelse, att judar är elaka eller att judar är giriga. Därigenom skiljer sig antisemitismen från andra hatstrukturer på så vis att den innehåller en farlig kombination av å ena sidan förakt och hat, samt å andra sidan rädsla och motvillig beundran.
Inom antisemitismen finns en tydlig beskrivning av judar som onda. Judarna beskrivs som ett aktivt hot, som en grupp som ofta är starkare än andra grupper och som söker världsherravälde.
