Räddarna

Räddarna

I Förintelsen ser vi många olika typer av förövare, människor som deltar i övergrepp och mord. Deras motivation ser olika ut. Den kan grunda sig i den antisemitiska ideologin, viljan att göra rätt för sig i en grupp, oförmågan att bryta mot order och rent av vinstintresse. Det finns även en grupp som benämns åskådare. Människor som väljer att inte agera trots att de ser att andra människor behandlas illa.

Det finns även en tredje kategori – räddarna eller hjälparna som de ibland kallas. Räddarna syftar på dem som ofta med risk för eget liv och ibland andra familjemedlemmars liv valde att försöka hjälpa judar i deras utsatthet. Människorna i kategorin Räddarna kommer från alla möjliga yrken, apotekare, skolbarn, bönder, läkare, präster, diplomater m.fl. Räddarna hade olika religiösa föreställningar (katoliker, protestanter, ortodoxa kristna, muslimer och ateister) och kom från olika länder.

Ibland agerade de ensamma och ibland agerade de i grupp. Räddarna var människor från båda könen, ur alla åldrar och i olika familjesituationer. Det enda som förenade räddarna var att de valde att hjälpa människor i nöd trots att samhället (nazisterna) sa att de inte fick göra det.

Eftersom räddarna är så olika blir varje berättelse om dem olika. Vi kan dock se att räddarna hade vissa viktiga egenskaper. Räddarna var uppmärksamma och medvetna i betraktandet av vad som hände runt omkring dem. De valde att inte blunda för övergrepp utan kunde identifiera dem som just orättvisa övergrepp. Räddarna visade på rådighet, uppfinningsrikedom och vaksamhet i det att de fann på sätt att hjälpa och samtidigt försöka undgå att bli avslöjade. De uppvisade framför allt mod, empati och medmänsklighet.

Raoul Wallenberg

Vem var Raoul Wallenberg?
Våren 1944 deporterades hundratusentals ungerska judar till Auschwitz. Några neutrala länder med ambassader i Budapest började distribuera skyddspass till judarna. Wallenberg kom till svenska ambassaden i Budapest sommaren 1944. Då hade redan 435 000 ungerska judar från landsbygden deporterats. Det fanns 230 000 judar kvar i Budapest. Wallenbergs uppdrag: att rädda så många judar som möjligt. Han byggde upp en organisation som skulle komma att rädda tiotusentals judar från Förintelsen.

Skyddspass
Wallenberg var en mycket kreativ person och arbetade aktivt för att rädda så många judar som möjligt. Han utfärdade så kallade skyddspass. Dessa såg mycket officiella ut med stämplar, signaturer, foto. De var utfärdade på både tyska och ungerska. Innehavare av skyddspass fick ett provisoriskt svenskt medborgarskap. Wallenberg intensifierade tillverkningen av dessa dokument. Han räddade tiotusentals judar undan Förintelsen.

Svenskhusen eller skyddade hus
Wallenberg anställde många av dem som hade fått skyddspass. Det räddade dem och deras familjer från deportation. Han köpte in fastigheter och hävdade att de var svenskt diplomatiskt territorium. Bland folket kallades dessa hus för Wallenbergstaden. Wallenberg förhandlade med SS och ungerska myndigheter. Tusentals ungerska judar skyddades mot SS-soldater och pilkorsare (ungerska nazister och antisemiter). Pilkorsarna hade ingen respekt för skyddspass eller diplomatisk immunitet, de bröt sig in i svenskhusen för att plundra och mörda.

Ferenc – ett Wallenbergbarn

Wallenbergbarn kallas de barn som kom till världen tack vare att Raoul Wallenberg räddade deras föräldrar.

Vid Raoul Wallenbergs monument på Great Cumberland Place i London. Konstnären Ferenc Flamm går runt bronsstatyn med den svenske diplomaten framför en mur av tusentals skyddspass. Plötsligt känner Ferenc det som någon slagit honom i magen, han börjar gråta och faller på knä. Då får han syn på det. Längst ner på statyns baksida finns hans mammas pass. Namnet i små bronsbokstäver går att läsa, men bara för den som böjer sig ner.

Läs artikeln av Monica Hirsch i Vårt Göteborg.

Raoul Wallenbergs inre kompass

”För mig finns inget annat val,” det svarade Raoul Wallenberg på frågan om varför han riskerade sitt liv för människor han varken delade språk, religion eller kultur med. ”För mig finns inget annat val, jag måste få göra allt i min makt för att rädda så många som möjligt.”

Men hur kunde det komma sig egentligen, att Raoul mitt under brinnande krig valde att lämna ett tryggt liv i ett neutralt land i fred och en av Sveriges mest välbärgade familjer för att riskera allt? Det finns naturligtvis flera förklaringar till varför Raoul agerade som han gjorde, men en viktig orsak var Raouls farfar Gustav, som kom att spela en betydande roll i hur Raouls liv utvecklas.

Läs artikeln om Raoul Wallenbergs inre kompass av Zandra Bergman, Raoul Wallenberg Academy

Centralt för undervisningen om Kristallnatten

Raoul Wallenberg Academy ställde tre frågor till Riksorganisationen för fortbildning om Förintelsen

Vad tycker du är viktigt att tänka på i undervisningen om vad som skedde i november 1938 under den så kallade Kristallnatten?

Utifrån din erfarenhet, vad tror du är särskilt viktigt att tänka på när lärare pratar med sina elever om Förintelsen?

En del lärare upplever att det är svårt att prata om Förintelsen, vad tror du att det beror på?

Läs svaren här.